Digitalisering i byggbranschen

Vilka delar av byggbranschens digitalisering behöver skiljas åt?

Byggbranschens digitalisering omfattar digital planinformation, standardiserade geodata och byggprojektets egen byggnadsinformation. Lagkrav, teknisk infrastruktur och projektets rutiner fyller olika funktioner och är inte delar av ett enda nationellt system.

• Planinformation: Plan- och byggförordningen reglerar hur vissa planuppgifter ska kunna tillgängliggöras och behandlas digitalt.
• Delade geodata: Nationella geodataplattformen ger system tillgång till standardiserade datamängder från kommuner och statliga myndigheter.
• Projektinformation: Byggherren behöver ändamålsenliga rutiner när ett större projekt hanterar omfattande byggnadsinformation.

Digitalisering betyder därför mer än att göra en pappershandling till en PDF. Boverket beskriver BIM, gemensam datamiljö och digitala tvillingar eller Asset Information Model som vanliga begrepp och verktyg för att förvalta digital byggnadsinformation. Vägledningen innebär däremot inte att BIM eller en viss programvara är ett generellt lagkrav.

Vilka digitala krav gäller för detaljplaner?

Plan- och byggförordningen kräver att detaljplaner och planbeskrivningar utformas så att uppgifterna kan tillgängliggöras och behandlas digitalt. Kravet gäller informationens form och behandlingsbarhet, men innebär inte att varje digital återgivning blir den juridiska originalhandlingen.

Vad gäller för planer som påbörjades efter 2021?

Kraven i 2 kap. 5 a och 5 b §§ tillämpas första gången på detaljplaner, planbeskrivningar och grundkartor som påbörjades efter den 31 december 2021. Övergångsregeln skiljer alltså nya planprocesser från äldre planmaterial.

Vid bostadsbyggande inom ett detaljplaneområde anger planen bland annat var bostäder får uppföras. De digitala planuppgifterna behöver återge planens bestämmelser, även när de används i ett annat system.

Måste kommuner digitalisera äldre detaljplaner?

Nej, kommunen bestämmer själv om befintlig detaljplaneinformation ska digitaliseras. Boverket anger att det inte finns något krav på att kommunerna ska genomföra ett sådant arbete.

När en äldre detaljplan digitaliseras tolkar kommunen planens regleringar och gränser till digital detaljplaneinformation. Det digitaliserade materialet ersätter inte originalhandlingen, vilket är en viktig skillnad mot kraven på hur ny planinformation ska utformas.

När omfattas översiktsplaner och regionplaner av digitala krav?

Översiktsplaner och regionplaner omfattas av kravet på digital tillgänglighet och behandling när de påbörjas efter den 31 december 2026. Regeln finns i 2 kap. 5 c § plan- och byggförordningen och har en senare första tillämpning än motsvarande regler för detaljplaner.

Bestämmelsen anger när kravet börjar tillämpas. Den säger inte hur långt en viss kommun eller region har kommit i sina tekniska förberedelser.

Hur fungerar Nationella geodataplattformen?

Nationella geodataplattformen, NGP, ger tillgång till standardiserade datamängder genom maskin-till-maskin-gränssnitt, alltså API:er. Plattformen är en infrastruktur för att göra data användbara mellan system, inte en gemensam lagringsplats för all byggnadsinformation i ett projekt.

Kommuner och statliga myndigheter tillgängliggör datamängderna i NGP. Lantmäteriet samordnar plattformen.

Ansvarsfördelningen innebär att datan kommer från flera producenter medan den gemensamma strukturen samordnas nationellt. Det skiljer NGP från byggherrens interna informationsmiljö i ett byggprojekt.

Vilket informationsansvar har byggherren?

Byggherren behöver upprätta ändamålsenliga rutiner för informationshanteringen i större projekt med omfattande byggnadsinformation. Det är Boverkets vägledning för projektets informationsarbete, inte ett generellt krav på en särskild teknisk produkt.

Rutinerna behöver hålla ihop den information som skapas och används under projektet. Hantering av stora informationsmängder kräver arbete och teknisk kompetens. Kostnaden för informationsarbetet behöver därför vägas in när projektets byggkostnader planeras, även om informationen också kan få ett värde i den fortsatta förvaltningen.

Hur används BIM, CDE och AIM i informationshanteringen?

BIM, gemensam datamiljö samt digitala tvillingar eller Asset Information Model används som begrepp och verktyg vid förvaltning av digital byggnadsinformation. De kan beskriva olika delar av informationsarbetet, men Boverkets beskrivning gör dem inte till ett enda system.

Boverkets vägledning visar också varför en inskannad handling inte räcker som definition av digitalisering. Fokus ligger på information som kan förvaltas och användas, inte enbart på att analoga dokument får ett digitalt filformat.

Vad innebär den nationella samordningen av PBL-ärenden?

Den nationella samordningen består av regeringsuppdrag och myndighetsarbete för en mer sammanhängande digital samhällsbyggnadsprocess. Regeringen har gett sex myndighetsaktörer i uppdrag att fortsätta detta arbete under perioden 2026 till 2030, men uppdraget är inte i sig ett beslut om ett driftsatt nationellt ärendesystem.

Ett tidigare uppdrag omfattade en nationell klassificeringsstruktur för alla ärendetyper enligt plan- och bygglagen och en utredning av förutsättningarna för ett nationellt ärendesystem. Gemensamma ärendebeteckningar gör det möjligt för myndigheter och kommuner att strukturera samma slags ärenden på ett enhetligt sätt.

Vad föreslog Boverket efter utredningen?

Boverket bedömde i sin slutredovisning 2025 att bindande reglering för användningen av en klassificeringsstruktur eller ett nationellt system bör beslutas. Formuleringen är myndighetens bedömning efter utredningen, inte ett belägg för att ett sådant system senare har blivit obligatoriskt eller tagits i drift.

Det fortsatta regeringsuppdraget löper från 2026 till 2030 och omfattar flera myndigheter. Statusen behöver därför skiljas från de bestämmelser i plan- och byggförordningen som redan gäller för digital planinformation.

Vanliga frågor om digitalisering i byggbranschen

Vilka myndigheter arbetar med den digitala samhällsbyggnadsprocessen?

Regeringens uppdrag för perioden 2026 till 2030 omfattar Boverket, Lantmäteriet, länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Riksarkivet och Trafikverket.

Vad omfattar Lantmäteriets samordning av NGP?

Lantmäteriets samordningsansvar omfattar det nationella ramverket, nationella geodataspecifikationer samt avtal, förvaltning och support för Nationella geodataplattformen.

Vad är Boverkets mål för digital samhällsbyggnadsdata?

Boverkets mål är att samhällsbyggnadsdata ska vara aktuell, korrekt och jämförbar. Det är en målbild för digitaliseringen, inte ett juridiskt löfte om kvaliteten i varje enskild datamängd.