Rapporter om arbetslivskriminalitet i byggsektorn

Stoppa fuskets granskning av företagens rapportering

Stoppa fuskets granskning undersökte konkurrenspåverkan genom att jämföra gästande byggföretags rapportering med regler och avtal. Thomas Lundh och Anna-Lena Norberg genomförde arbetet på uppdrag av Byggmarknadskommissionen, och rapporten daterades september 2021.

I granskningen noterades sammanlagt 210 problem inom 14 kategorier. Hos 80 av de 90 företagen hittades minst ett problem, men begreppet omfattade även konkurrensstörande brister som inte var brottsliga. Resultatet är därför inte ett antal dömda företag eller personer. Det beskriver utfallet av undersökningens egna kontroller och problemdefinitioner.

Årsredovisningar jämfördes med bland annat utstationeringsregistret, ID06 och Fora. En kontroll gällde om antalet aktiva kort stämde överens med rapporteringen till Fora, en annan om rapporteringen till Fora motsvarade uppgifterna om utstationerade arbetare. Granskningen handlade alltså om hur uppgifter från skilda system förhöll sig till varandra, inte bara om att ett registreringsbevis fanns.

Tre företagsgrupper används i resultatet. Hela urvalet bestod av 90 företag, men svensk verksamhet kunde påvisas för 70 och 30 hade eller hade haft kollektivavtal under den undersökta perioden. Andelar med olika nämnare kan därför inte jämföras som om de gällde samma grupp.

Vad bygger Experternas bedömning på?

Experternas bedömning bygger på en kvalitativ intervjustudie om arbetslivskriminalitet, med Stockholm som geografisk avgränsning. Rapporten från WSP Advisory daterades den 24 juni 2021, med Kristina Westermark som ansvarig konsult. Elva personer från myndigheter, fack och bransch intervjuades i två omgångar.

Intervjuerna berörde bland annat arbetskraft utan tillstånd, skatteundandragande, löner, arbetsvillkor och allvarliga arbetsmiljöbrister. Rivning, ställningsarbete och delar av ROT-marknaden pekades ut som utsatta områden. Det var de intervjuades bedömningar av risker och erfarenheter, inte en statistisk kartläggning av alla byggföretag.

En viktig begränsning är att experterna främst mötte problemfallen i sitt arbete och därför såg ett skevt urval av branschen. De uppskattningar som diskuteras i rapporten ska följaktligen inte läsas som uppmätta nationella andelar.

Underentreprenörskedjor återkom i intervjuerna. Experternas bild var att fler led kunde öka risken för oegentligheter och att även större företag kunde bli berörda genom inköpta arbeten. Papper och intyg ansågs inte ensamma räcka för att bedöma hur verksamheten fungerade.

BMK 2020:1 om risker med pandemistöden

BMK 2020:1 behandlade risker för missbruk av de stöd som infördes under coronapandemin. Hans Jeppson skrev rapporten i april 2020, under titeln Coronapandemins stödpaket riskerar bidra till arbetslivskriminalitet.

Riskanalysen omfattade korttidspermittering, ersättning för sjuklönekostnader, anstånd med skatter och avgifter samt statlig lönegaranti. Jeppson beskrev bland annat en risk att företag skulle uppge vanliga lönekostnader som sjuklön och att falska anställningar skulle användas för att få lönegaranti vid konkurs. Resonemangen avsåg möjliga missbruksupplägg, inte ett fastställt antal genomförda bedrägerier.

Ett annat problem var tiden mellan stödutbetalning och kontroll. Författarens förslag handlade bland annat om bättre informationsutbyte, tillgång till arbetsgivardeklarationer och möjligheter att kontrollera uppgifter mot individer. Stödens syfte ifrågasattes inte i rapporten, men kontrollmöjligheterna bedömdes behöva stärkas.

Rapporten hör till den tidiga pandemins diskussion om stödsystem. Den är varken en senare utvärdering av hur mycket pengar som betalades ut felaktigt eller en beskrivning av dagens stödregler. Historiska riskförslag behöver hållas isär från både dokumenterade utfall och nu gällande bestämmelser.

Lars Trägårdh om tillit, korruption och kontroll

I presentationen av Lars Trägårdhs rapport stod förhållandet mellan tillit, korruption och kontroll i byggbranschen i centrum. Byggsektorn beskrevs som särskilt utsatt för mutbrott och korruption, samtidigt som kontrollernas roll sattes i relation till svensk tillitskultur.

Presentationen ställde frågan om tillit, vänskapsrelationer och låga transaktionskostnader kan ge praktiska fördelar utan att samtidigt öppna för korruption. Den spänningen blir konkret när krav ska kontrolleras efter ett avtal: avtalsuppföljning i byggentreprenad kopplar planerade kontroller och dokumenterade avvikelser till de krav som faktiskt har ställts.

Vid rapportsläppet samtalade Trägårdh med Byggmarknadskommissionens ordförande Stefan Attefall. Samtalet om tillit, korruption och kontroll publicerades både som video och ljudinspelning.

Hans Jeppson om grannländernas arbete mot arbetslivskriminalitet

Hans Jeppsons underlagsrapport Grannländers arbete mot arbetslivskriminalitet inom bygg- och anläggningssektorn är daterad oktober 2021. De senare statliga utredningarna SOU 2022:36 och SOU 2023:8 beskrev arbetssätt i Norge, Danmark och Finland.

I Norge byggde arbetet på en gemensam strategi och myndighetssamverkan i regionala a-krimcenter. Den statliga delegationen lyfte fram enhetlig styrning, gemensam mål- och resultatstyrning samt återkommande utvärdering som styrkor. Samtidigt beskrevs informationsutbytet mellan myndigheter som en av de största utmaningarna, och verksamheten utanför centren behövde kunna ta hand om de ärenden som kontrollerna skapade.

I SOU 2023:8 beskrevs hur Danmark sedan 2012 hade ett myndighetsgemensamt arbete mot social dumping mellan skattemyndigheten, arbetsmiljömyndigheten och polisen. Arbetsklausuler i offentlig upphandling användes för att säkra lägstanivåer för lön och andra anställningsvillkor, och en statlig kontrollenhet granskade efterlevnaden. Arbetsrättsliga kontraktsvillkor är på motsvarande sätt en del av hållbar upphandling när behovet finns och villkoren knyts till kontraktet.

Samma utredning beskrev Finlands nationella strategi och åtgärdsprogram mot grå ekonomi och ekonomisk brottslighet. Arbetet omfattade också människohandel och arbetskraftsexploatering. Delegationen pekade särskilt på specialiserade arbetarskyddsinspektörer med mandat att granska utländska arbetstagares villkor samt på ett långvarigt politiskt fokus och stöd till utsatta arbetstagare.

Slutkonferensen med Byggmarknadskommissionen i januari 2022

Byggmarknadskommissionens slutkonferens hölls den 25 januari 2022 i samband med presentationen av slutrapporten. Sändningen publicerades på kommissionens YouTube-kanal med en titel om att motverka arbetslivskriminalitet inom byggsektorn. Konferensen är ett separat material från delrapporterna och kan inte användas som ersättning för deras respektive metodbeskrivningar.

Se Byggmarknadskommissionens slutkonferens på YouTube (öppnas i en ny flik).

Hur kan rapporterna användas vid leverantörskontroll?

Rapporter om arbetslivskriminalitet använder olika metoder för att undersöka leverantörer och stödsystem. En registerjämförelse visar avvikelser mellan dokumenterade uppgifter, expertintervjuer beskriver erfarenheter och en riskanalys prövar tänkbara svagheter. Resultaten kan därför inte slås ihop till en gemensam procentsats över arbetslivskriminaliteten i byggbranschen.

• Granskningens jämförelser mellan rapporteringssystem anknyter till leverantörsuppföljning genom kontrollen av att dokumenterade uppgifter stämmer överens. Kontrollerna gällde uppgifternas inbördes samband, inte bara att ett registreringsbevis fanns.
• Intervjuerna om flera avtalsled berör insynen i underentreprenörer och vem som faktiskt utför arbetet. Fler led kunde enligt experterna öka risken för oegentligheter.
• Expertstudiens iakttagelser om synliga arbetsmiljöbrister anknyter till säkerhet på byggarbetsplatsen, men en observerad säkerhetsbrist bevisar inte i sig andra regelbrott. I intervjuerna beskrevs arbetsmiljöbristerna som mer synliga än flera andra missförhållanden.

Dessa samband hjälper till att skilja dokumentkontroll från bedömning av förhållandena i verksamheten. Rapporternas iakttagelser behöver läsas med respekt för både den undersökta perioden och gränserna för respektive metod.

Källor till rapportöversikten

Thomas Lundh och Anna-Lena Norberg, Stoppa fusket. Undersökning om konkurrenspåverkan på byggmarknaden inom EU, september 2021. Arkiverad originalrapport, särskilt sammanfattning, metod och resultat.

Kristina Westermark, WSP Advisory. Hur omfattande är arbetslivskriminaliteten inom byggsektorn? Experternas bedömning, 24 juni 2021. Arkiverad originalrapport, med studiens metod och avgränsningar.

Hans Jeppson. Coronapandemins stödpaket riskerar bidra till arbetslivskriminalitet, BMK 2020:1, april 2020. Arkiverad originalrapport, inklusive förordets avgränsning av kommissionens ställningstagande.

Stefan Attefall. Byggmarknadskommissionen presenterar sin slutrapport, om presentationen den 25 januari 2022. Konferensinspelningen kommer från Byggmarknadskommissionens YouTube-kanal.

Lars Trägårdhs rapport om tillit, korruption och kontroll i byggnadsbranschen, Byggmarknadskommissionen, 2021. Arkiverad landningssida och lanseringssamtal med Stefan Attefall.

Hans Jeppson. Grannländers arbete mot arbetslivskriminalitet inom bygg- och anläggningssektorn, Byggmarknadskommissionen, oktober 2021. Bibliografiskt identifierad genom SOU 2022:36. Originalrapporten är inte återpublicerad.

Delegationen mot arbetslivskriminalitet. Arbetslivskriminalitet: en definition, en inledande bedömning av omfattningen, lärdomar från Norge, SOU 2022:36.

Delegationen mot arbetslivskriminalitet. Arbetslivskriminalitet: arbetet i Sverige, en bedömning av omfattningen, lärdomar från Danmark och Finland, SOU 2023:8.