Klimatkalkyl i byggprojekt
Beräkningens beslutsroll, klimatdeklarationens A1-A5-avgränsning och livscykelanalysens metodval är tre skilda saker. Syfte, systemgräns, datatyp och skede avgör vad ett klimatvärde kan jämföras med.
Bild från: Byggmarknadskommissionen
Vad är en klimatkalkyl i ett byggprojekt?
En klimatkalkyl i ett byggprojekt är ett räknat beslutsstöd som gör olika lösningar jämförbara medan de fortfarande går att ändra. Beräkningen kan tas fram i ett tidigt skede och används då för att identifiera vilka åtgärder som minskar projektets klimatpåverkan. Den fyller inte den lagreglerade klimatdeklarationens funktion och ersätter den inte.
En livscykelanalys av en byggnad kan omfatta flera miljöpåverkanskategorier, och resultatet tolkas utifrån analysens omfattning, syfte, metod och avgränsningar. Samma villkor styr en klimatkalkyl. Två resultat går inte att ställa mot varandra förrän det är bestämt vad respektive beräkning räknar på.
Fyra uppgifter behöver därför vara fastställda innan ett resultat används i ett beslut:
- Syfte: vilket beslut i projektet som beräkningen ska stödja.
- Systemgräns: vilka skeden och vilka delar av byggnaden som räknas in.
- Klimatdata: om byggprodukterna räknas med generiska eller specifika data.
- Skede: när i projektet beräkningen görs, eftersom en tidig beräkning fortfarande kan påverka valen.
De fyra uppgifterna behöver följa med resultatet. En siffra som redovisas utan syfte, systemgräns, datatyp och skede går inte att kontrollera när projektet har gått vidare till nästa beslut.
Vad är skillnaden mellan klimatkalkyl, klimatdeklaration och LCA?
Klimatkalkylen är ett beslutsstöd i projektet, klimatdeklarationen är en lagreglerad redovisning av byggskedet och livscykelanalysen är en analysmetod vars räckvidd bestäms av det upplägg som väljs. De tre begreppen används ofta om varandra, men de svarar på olika frågor och ger olika resultat.
Skillnaderna kan ställas upp så här:
| Begrepp | Funktion | Avgränsning | Resultat |
|---|---|---|---|
| Klimatkalkyl | Kvantitativt beslutsstöd i projektet | Den omfattning som projektet väljer för beräkningen | Beräknad klimatpåverkan för de alternativ som jämförs |
| Klimatdeklaration | Lagreglerad redovisning enligt lag (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader | Byggskedets moduler A1-A5 | Redovisad klimatpåverkan för byggskedet |
| Livscykelanalys | Analysmetod för en byggnads miljöpåverkan | Den omfattning, det syfte, den metod och de avgränsningar som valts | Resultat för en eller flera miljöpåverkanskategorier |
Ett resultat från en klimatkalkyl är därmed inte en fullgjord klimatdeklaration, och ett deklarerat värde för byggskedet är inte ett livscykelresultat för hela byggnaden. Varje jämförelse mellan två värden kräver att funktionen och avgränsningen är desamma.
Vilket begrepp som gäller avgörs av vad resultatet ska användas till: ett internt jämförelsebeslut i projektet, en redovisning enligt lagen om klimatdeklaration eller en analys som kan omfatta flera miljöpåverkanskategorier.
Vilka skeden ingår i klimatdeklarationen?
Klimatdeklarationen omfattar byggskedet, alltså modulerna A1-A5. Avgränsningen avgör vilka utsläpp som räknas in i redovisningen och vilka som hamnar utanför den.
Modulerna i byggskedet är:
- A1: råvaruförsörjning.
- A2: transport.
- A3: tillverkning.
- A4: transport till byggprojektet.
- A5: bygg- och installationsprocessen i byggproduktionsskedet.
Eftersom deklarationen omfattar endast modulerna A1-A5 är den inte en fullständig redovisning av byggnadens livscykel. Vad som händer med materialet efter rivningen, exempelvis möjligheten att återvinna betong, ligger utanför den avgränsningen.
En deklaration av byggskedet säger därför ingenting om utsläppen i senare skeden. Ett värde för A1-A5 ska hanteras som just ett byggskedesvärde, både när det redovisas och när det jämförs med ett annat projekt.
Vilka klimatdata kan användas i beräkningen?
I en klimatdeklaration kan Boverkets klimatdatabas eller specifika klimatdata för byggprodukter användas. Valet mellan de två datatyperna avgör vilka villkor som gäller för siffrorna och vad resultatet kan ställas mot.
Villkoren skiljer sig så här:
| Datatyp | Villkor för användning |
|---|---|
| Generiska klimatdata | Boverkets klimatdatabas används för byggprodukterna |
| Specifika klimatdata | Kräver en EPD som granskats av tredje part eller motsvarande, och beräkningsreglerna i EN 15804 ska följas |
Båda datatyperna är alltså möjliga i klimatdeklarationen, och det är villkoren för de specifika data som är hårdare. Kravet på EN 15804 hör till de specifika produktdata som förs in i beräkningen och gäller tillsammans med kravet på granskning av tredje part. En EPD ger i det här sammanhanget klimatdata för en enskild byggprodukt i stället för ett generiskt värde ur Boverkets klimatdatabas.
Datatypen avgör därmed vad ett redovisat värde för klimatförbättrad betong kan ställas mot, eftersom generiska och specifika data tas fram på olika villkor. Blandas datatyperna i samma jämförelse behöver skillnaden anges tillsammans med resultatet.
Hur skiljer sig Trafikverkets Klimatkalkyl från beräkningar för byggnader?
Trafikverkets Klimatkalkyl avser väg- och järnvägsinfrastruktur och omfattar inte byggnader. Metoden räknar klimatpåverkan och energianvändning för infrastrukturens byggande, drift och underhåll, vilket är en annan omfattning än byggskedets moduler i en klimatdeklaration.
Metodens omfattning gäller tre led:
- Byggande: klimatpåverkan och energianvändning från byggandet av väg- och järnvägsinfrastrukturen.
- Drift: klimatpåverkan och energianvändning från driften av infrastrukturen.
- Underhåll: klimatpåverkan och energianvändning från underhållet av infrastrukturen.
Namnlikheten är en vanlig orsak till sammanblandning: Klimatkalkyl är namnet på Trafikverkets metod för infrastruktur, medan en klimatkalkyl i ett byggprojekt är projektets egen beräkning av klimatpåverkan. Ett resultat från infrastrukturmetoden kan därför inte flyttas över till en byggnad.
Byggnader och infrastruktur hanteras alltså som två skilda spår i byggbranschens omställning. Vilken metod som gäller behöver anges innan ett klimatvärde används i ett projekt.
Vanliga frågor om klimatkalkyler i byggprojekt
Visar en EPD att byggprodukten är bättre för miljön?
Nej. En EPD redovisar oberoende granskad information som bygger på livscykelanalys, men den innebär i sig inte att produkten är bättre för miljön.
Ingår trafikens utsläpp i Trafikverkets Klimatkalkyl?
Nej. Trafikens utsläpp beräknas separat och ingår inte i resultatet från Trafikverkets Klimatkalkyl.
Varför är Boverkets generiska klimatdata konservativa?
De generiska värdena är avsiktligt högre för att uppmuntra användning av specifika klimatdata för byggprodukterna. I A1-A3 ligger de cirka 25 procent över genomsnittliga data.
Läs vidare om hållbarhet
Byggkostnader: Utvecklingen i SCB:s byggkostnadsindex
Byggkostnader i bostadsbyggandet redovisas här genom SCB:s byggkostnadsindex. Serien omfattar flerbostadshus och gruppbyggda småhus, är exklusive…
