Torsdag 24 september 2026

Hållbarhet i byggbranschen

Byggbranschens hållbarhetsomställning drivs av rättsliga miniminivåer, myndighetsmetoder och valbara upphandlingskrav. Klimat för byggnader, infrastruktur och cirkulära materialflöden behöver redovisas som skilda områden.

Tre personer jämför prover av trä, betong, stål och isolering.

Bild från: Byggmarknadskommissionen

Vilka styrmedel driver hållbarhet i byggbranschen?

Hållbarhet i byggbranschen drivs av rättsliga miniminivåer, myndighetsmetoder och valbara upphandlingskrav. Klimatdeklaration för vissa nya byggnader, utsortering av bygg- och rivningsavfall samt hållbarhetskriterier i upphandling fyller olika funktioner och ska inte beskrivas som ett enda regelverk.

Kriteriebiblioteket innehåller färdigformulerade krav med tillhörande information. Användarens urval avgör vilka kriterier som hamnar i upphandlingsdokumentet, vilket innebär att kriterierna inte automatiskt gäller i alla offentliga projekt.

Varför behöver vägvalen komma tidigt i byggprojektet?

Vägvalen behöver komma tidigt eftersom möjligheten att påverka är störst i tidiga skeden. Då kan beställaren skilja lagkrav från frivilliga projektmål och välja vilka frågor som ska få en plats i projektering, anskaffning och uppföljning.

Tidiga beslut innebär inte att en viss åtgärd alltid ger en bestämd klimatbesparing. Effekten får inte anges som en generell procentsats utan en avgränsad metod, ett jämförbart alternativ och ett fastställt underlag.

Materialval bedöms inom den metod som gäller för projektet. Klimatförbättrad betong kan därför inte ges en generell nationell besparingssiffra utan en bestämd referens och systemgräns.

Hur blir hållbarhetskrav genomförbara?

Hållbarhetskrav blir genomförbara när de väljs för upphandlingen och formuleras så att de kan användas i upphandlingsdokumentet. Upphandlingsmyndigheten beskriver funktionskrav som ett effektivt sätt att ställa hållbarhetskrav.

Valbara kriterier behöver fortfarande skiljas från rättsliga skyldigheter. Ett krav får sin roll genom den aktuella upphandlingen eller det aktuella avtalet, inte enbart genom att kriteriet finns i ett offentligt bibliotek.

Hur skiljer sig klimatstyrning för byggnader och infrastruktur?

Klimatstyrning för byggnader och infrastruktur skiljer sig genom tillämpningsområde och metod. Sverige har krav på klimatdeklaration för vissa nya byggnader, medan Trafikverkets Klimatkalkyl avser infrastrukturens klimatpåverkan och energianvändning i ett livscykelperspektiv.

Den metodskillnaden behandlas mer detaljerat i en klimatkalkyl för byggprojekt. Resultat från byggnadens deklaration och infrastrukturens livscykelmetod ska inte läsas som om de kom från samma beräkningssystem.

Hur passar cirkulära materialflöden in i byggbranschens omställning?

Cirkulära materialflöden ingår genom bevarande, återbruk, utsortering och återvinning. Avfallsförordningen kräver utsortering av angivna fraktioner, medan frivilliga cirkularitetsmål och kriterier behöver anges separat.

När ett material går vidare i ett återvinningsflöde är det ett annat utfall än direkt återbruk. Att återvinna betong behöver därför följas upp skilt från en byggdel som används igen. Återbrukade byggdelar bedöms per byggdel och användning. Återbrukat tegel kan inte behandlas som en generell garanti för att varje inventerad produkt är godkänd för en ny funktion.

Vad visar utsläppsstatistiken om byggverksamhet?

Utsläppsstatistiken visar ett avgränsat resultat för näringsgrenen byggverksamhet, inte hela bygg- och fastighetssektorns livscykelutsläpp. Näringsgrensstatistiken beskriver därmed ett annat statistiskt område än ett enskilt byggprojekts klimatberäkning.

Värdet ska behålla sin näringsgrensavgränsning och får inte användas som klimatfaktor i ett enskilt projekt. Det är inte heller en officiell totalsiffra för klimatpåverkan från alla byggnader, anläggningar och fastigheter under hela deras livscykler.

Vilka kommande hållbarhetskrav behöver byggbranschen bevaka?

Byggbranschen behöver bevaka regelutvecklingen om livscykel-GWP för nya byggnader. Boverkets information om direktivet för byggnaders energiprestanda anger ett kommande krav för nya byggnader större än 1 000 kvadratmeter från den 1 januari 2028 och ett beskrivet krav från den 1 januari 2030.

Tidpunkterna beskriver kommande regelutveckling och inte en redan införd svensk gränsvärdesregim. Nationellt genomförande och övergångsregler behöver vara beslutade innan uppgifterna används som gällande krav i ett projekt.

Vanliga frågor om hållbarhet i byggbranschen

Är byggbranschens hållbarhetsomställning främst en klimatfråga?

Nej, upphandling är också ett viktigt verktyg för hållbarhetsarbete i bygg och anläggning. Avfall och cirkulära materialflöden behöver samtidigt hanteras som egna delar av omställningen.

Räcker det att uppfylla klimatdeklarationskravet?

Nej, klimatdeklarationskravet ersätter inte avfallsförordningens krav på utsortering där avfallet uppkommer. Projektet kan dessutom innehålla valda upphandlingskrav som behöver följas separat.

Varför ska byggnad och infrastruktur redovisas separat?

Skälet är att regleringen för nya byggnader inte är Trafikverkets infrastrukturmetod. Klimatkalkyl omfattar infrastrukturens byggande, drift och underhåll.

Läs vidare om hållbarhet