Situationsplan vid bygglov

Vad är en situationsplan vid bygglov?

En situationsplan är den ritning som den planerade åtgärden ritas in på, så att åtgärdens läge på fastigheten framgår. Den beskrivningen är myndighetsvägledning från Boverket och inte en definition i plan- och bygglagen.

Skillnaden har praktisk betydelse. Plan- och bygglagen pekar inte ut en situationsplan som en namngiven handling som varje ansökan ska innehålla. Lagen kräver i stället de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen, och vad som behövs beror på vilken åtgärd ansökan gäller.

Ritningen svarar dessutom på en avgränsad fråga. Den visar var åtgärden är tänkt att ligga, men avgör inte hur stor byggrätt detaljplanen medger på fastigheten.

När behöver du lämna en situationsplan?

Behovet avgörs i det enskilda ärendet. Byggnadsnämnden prövar ansökan och bestämmer vilka ritningar, beskrivningar och övriga uppgifter som krävs för prövningen, vilket innebär att kravet uppstår ur ärendet och inte ur en generell handlingsförteckning.

Ordningen i ett lovärende ser därför ut så här:

• Åtgärden bestämmer omfattningen: Vad som behövs beror på vilken åtgärd ansökan gäller.
• Nämnden avgör materialet: Byggnadsnämnden bestämmer vilka ritningar, beskrivningar och övriga uppgifter som behövs för att pröva ansökan.
• Kommunens instruktion konkretiserar: En kommun kan beskriva hur den vill att uppgifterna redovisas, men en sådan instruktion gäller kommunens egna ärenden.

Om åtgärden alls omfattas av lovplikt avgörs av reglerna för när bygglov behövs. Först därefter blir frågan om ansökans innehåll aktuell.

Vad kan situationsplanen behöva visa?

Vilka uppgifter situationsplanen behöver visa styrs av prövningen i det enskilda ärendet. Boverket anger att det är lämpligt att planen redovisar yttermått, höjdläge och avstånd till gränser, och den vägledningen ska hållas isär från ett generellt lagkrav.

Två nivåer styr innehållet:

Nationell regel eller vägledning	Ärendespecifik instruktion
Plan- och bygglagen kräver de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen	Byggnadsnämnden avgör vilka av dessa uppgifter som behövs i det aktuella ärendet
Boverket anger yttermått, höjdläge och avstånd till gränser som lämpliga uppgifter	Kommunen kan precisera hur måtten ska redovisas i sina egna ärenden
Ingen nationell regel fastställer en enda skala för alla situationsplaner	En skala kan följa av kommunens instruktion eller av kravet i det enskilda ärendet

Uppgifter om tekniskt utförande hör i stället hemma i en teknisk beskrivning, eftersom plan- och bygglagen behandlar ritningar och beskrivningar som skilda slags material i en ansökan.

Hur hänger situationsplan och nybyggnadskarta ihop?

Nybyggnadskartan är en karta som situationsplanen kan ritas på, medan situationsplanen är redovisningen av den planerade åtgärdens läge på fastigheten. De två handlingarna fyller alltså olika funktioner i samma ärende.

Byggnadsnämndens skyldighet att tillhandahålla en nybyggnadskarta är dessutom villkorad. Skyldigheten gäller när kartan behövs för prövningen av ett bygglov inom sammanhållen bebyggelse och sökanden begär det. Att en situationsplan behövs i ett ärende betyder därför inte att en nybyggnadskarta automatiskt ingår.

Vem ansvarar för att placeringen blir rätt?

Ansvaret ligger på byggherren. Plan- och bygglagen lägger ansvaret för att åtgärden och dess utformning uppfyller gällande krav på byggherren, och Boverket anger att det alltid är byggherren som ansvarar för att byggnaden placeras rätt.

Rollerna i placeringsfrågan går att skilja åt så här:

Roll	Uppgift i placeringsfrågan
Byggherren	Ansvarar för att åtgärden och dess utformning uppfyller gällande krav, och för att byggnaden placeras rätt
Byggnadsnämnden	Prövar ansökan och avgör vilka ritningar, beskrivningar och övriga uppgifter som behövs
Sökanden	Kan begära en nybyggnadskarta, vilket är ett villkor för nämndens skyldighet att tillhandahålla den

Att nämnden har godtagit ritningarna flyttar alltså inte ansvaret. Byggherrens ansvar gäller att åtgärden genomförs enligt de krav som gäller för den.

Kommunalt exempel: Luleås instruktion för situationsplan

En kommun kan konkretisera kraven i sin egen instruktion för bygglovshandlingar, och Luleås instruktion visar hur det kan se ut. Instruktionen gäller ärenden i Luleå kommun.

Luleå anger tre saker om situationsplanen:

• Skala: Kommunen anger 1:500 som en lämplig skala.
• Mått till gränser: Instruktionen begär mått till minst två fastighetsgränser.
• Nybyggnadskarta: Kommunen beskriver lokala fall där en nybyggnadskarta används.

Siffrorna gäller Luleås egna ärenden och ska inte läsas som nationella krav. En annan kommun kan ange en annan skala och andra mått, eftersom byggnadsnämnden i varje ärende avgör vilka uppgifter som behövs för prövningen.

Vanliga frågor om situationsplan

Kan en kommun kräva en särskild skala på situationsplanen?

Ja. Byggnadsnämnden avgör vilka ritningar, beskrivningar och övriga uppgifter som behövs i det enskilda ärendet, och en kommun kan ange en skala i sin egen instruktion. Någon nationell regel som fastställer en enda skala för alla situationsplaner finns däremot inte.

Ingår en nybyggnadskarta alltid när en situationsplan krävs?

Nej. Byggnadsnämnden ska tillhandahålla en nybyggnadskarta när kartan behövs för prövningen av ett bygglov inom sammanhållen bebyggelse och sökanden begär det. Utanför de förutsättningarna följer skyldigheten inte av plan- och bygglagen.

Är Boverkets lämpliga uppgifter om situationsplan alltid lagkrav?

Nej. Boverket anger yttermått, höjdläge och avstånd till gränser som lämpliga uppgifter, men det är myndighetsvägledning. Plan- och bygglagen kräver de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen av det aktuella ärendet.